Loggen

Loggen

Om Loggen

Bildtext: Ibland är det hårt att vara marinbiolog. Vågorna går inte i fas med motvinden och de runda stenarna på botten rullar åt fel håll när man halkar på dem!

Hej!
Jag använder den här sidan som en dagbok. Mest för min egen skull så att jag kommer ihåg vad jag sysslade med här och nu när jag om några år förhoppningsvis har något vettigt och inkomstbringande för mig.

Du är givetvis välkommen att läsa även om det nog är intressantast för mig själv. Titta också in på min hemsida, www.olasand.se , om du inte redan varit där!

En uppdatering!

LoggbokenPosted by Ola Sandberg Sunday, January 10 2010 08:08:11

Ett tag sedan jag kom hem nu, förra året faktiskt, men vi börjar där jag slutade, -i Prag.

Vi skulle åka från Prag strax efter 10 på förmiddagen. Vi kom till stationen sådär 40 minuter innan avgång så att vi skulle kunna hinna in i en souvenirbutik också. Det gjorde vi. Jag köpte en mugg till Elin med Mullvaden på en, tydligen tjeckisk, sagofigur som vi hade en bok med när vi var små.

När vi kom ut från butiken blev jag imponerad av att de hade en skärm med små bilder på varje tågsätt som skulle avgå från stationen som visade vart på perrongen varje tåg skulle stanna, hur tåget såg ut osv. Det störde mig dock lite att vårt tåg inte var med.


Skärmen med de små tågen och dess position. Dock inte vårt...

Som en blixt från en klar himmel någonstanns långt borta (det var mulet i Prag just då!) insåg jag att vi nog var på fel station. Det finns 3 i Prag. De två största förkortas nästan lika dant.

Vi störtade fram till en liten kiosk där det såldes tunnelbanebiljetter. I kön framför mig stod två små gummor. Det lät som att hon längst fram försökte pruta ner priset på biljetterna. Tittade på klockan, 20 min kvar tills tåget skulle gå från den andra stationen. Svor inombords över alla små snåla kärringjävlar som a-l-l-t-i-d står i vägen när man har bråttom.

Plötsligt gav gumman upp och gumma nummer två stegade fram til luckan. Jag befarade dety värsta men 23 sekunder senare var det vår tur.

Damen i luckan hade varit med förr. Det är bara att ta röda tunnelbanan tre stationer, gå ner för trappan där, -sade hon, och sålde två tämligen billiga biljetter åt oss. Vi gick ner för trappan, samtidigt som t-tåget rullade in vid perrongen, så det var bara att kliva in. Precis när dörrarna hade stängts dök det upp en civilklädd biljettkontrollant som ville se våra biljetter. Hade ett litet ögonblick tänkt strunta i biljettinköpet men nu kändes det väldigt bra att lämna fram de nyinköpte biljetterna!

Vi kom till den andra stationen med 10 minuters marginal. Hittade vårt tåg och en nästan ledig kupé. Sedan avgick tåget mer än 20 min efter avgångstid så vi hade inte behövt ha så bråttom...

Sedan rullade tåget på, genom en väldigt fin dalgång med små slott uppe på höjderna och små byar neråt slänterna. Såg både pråmar och små flodbåtar...

Så småningom kom vi fram till Berlin, men det är ett eget kapitell som jag skall berätta om senare...


Här passerar vi gränsen till Tyskland...

  • Comments(0)//logg.olasand.se/#post102